Födelsedagsmiddag (inte min) stod på schemat en söndag och utbudet i Jönköping är fortfarande rätt litet just denna veckodag. Men efter lite funderingar valde födelsdagsbarnet Blackstone Steakhouse på Tändsticksområdet.
Vi hade bokat bord vilket visade sig vara lite överdrivet då lokalen var tom när vi gick in genom entrén. Men men, hellre säker på ett bord än inte. Vi tilldelas ett bord en bit in i lokalen och får menyerna i handen.
För den som har missat Blackstones koncept så är det att gästen själv tillagar proteinet på en saltsten. Den här kvällen är jag inte sugen på kött så istället för det blir det Blackstones vegetariska alternativ för mig. Lite oväntat kanske men också kul att testa något nytt! Vid tidigare besök på Blackstone har jag antingen ätit tonfisk eller kött, så det vegetariska alternativet beställs för första gången.
Till proteinet får gästen välja tillbehör och två såser. Jag väljer caesarsallad och såser i form av bearnaise och blue stilton. Så långt inga konstigheter. Vi får vår dryck och en kortare stund senare serveras maten. Framför mig ligger, utöver stenen, en ceasarsallad toppad med krutonger och ost, två mini-skålar med dipp och två bleka biffar. Det vegetariska alternativet som jag har valt består av biffar av champinjoner, lök, vitlök, kikärtor, halloumi och chili.
Jag inser när jag börjar tillaga biffarna att jag inte frågat personalen om hur de ska tillagas. Jag lägger den ena biffen på saltstenen för att försöka få till en krispig yta, biffen fastnar snabbt så jag väljer att plocka av den och istället skära upp mindre bitar att tillaga. De fastnar också och det börjar snabbt lukta bränt om min sten. När jag tar den första tuggan är jag osäker på om biffen räknas som klar eller ej. Konsistensen på biffen är svår att få ett grepp om och smakmässigt är det mest salt.
Jag väljer att försöka tillaga biffen på olika sätt för att se om det blir bättre med kort och längre tillagningstid, men det händer tyvärr inte mycket. Caesarsalladen är fräsch och smakar som den bör. Krispig sallad möter krutonger, dressing och ost. Såserna är helt okej, men är inget som poppar.
Vi äter upp måltiden och eftersom det är en födelsedagsmiddag beställer vi in Blackstones ”berömda” efterrätt att dela på. Blackstones Melting Chocolate bomb består av karamellmousse på insidan och ett chokladskal som smälts med hjälp av en chokladsås som personalen häller på. Den serveras med sorbet och rostade hasselnötscrunch. Förra gången jag åt den här desserten tyckte jag att den var alldeles för söt och sliskig. Nu tycker jag att sorbeten med grape och äpple balanserar upp med sin syra och crunchet höjer också helheten.
Vi avslutar besöket på Blackstone och lokalen har fyllts på med några gäster till. Jag är mätt, inte helt övertygad om smakerna på Blackstones vegetariska alternativ så nästa gång faller valet på något annat. I min bok höjs besöket av desserten och summeras totalt sett med orden: salt, svårtillagat och sött.
STÄLLET – 4
Det är en stor lokal men jag tycker att Blackstone lyckas få det att kännas mysigt ändå. Olika typer av bord och sittplatser skapar en viss hemma-känsla som jag tycker är trevlig.
SERVICE – 2
Rätt kort vid vårt besök. Ingen information om hur maten ska tillagas, men trevligt vid kontakt. Inget som sticker ut.
MATEN – 2
De vegetariska biffarna tycker jag hade behövt mer stekyta från köket och de blev alldeles för salta. Desserten räddar upp matupplevelsen.
SLUTBETYG – 2
Det blir en tvåa i slutbetyg där lokalen och desserten är de två positiva delarna jag tar med mig.
