Efter en lång tids väntan (ja, sedan de öppnade under sommaren 2022) har jag äntligen besökt Lyckta Dörrar. Den där restaurangen som dels är hemligt belägen i den tidigare disponentvillan vid Munksjö-fabriken, dels hemlig med vad som finns på menyn. Som kvällens sällskap har jag min JKPG Matguide-kollega Glenn vilket såklart gör kvällen lite bättre innan den ens hade börjat.
Lyckta Dörrars koncept är, som redan nämnt, lite hemligt och består av en 6-rätters-meny som varierar från dag till dag. Bordsbokning är ett krav och de beskriver själva sitt koncept som en upplevelse för ens sinnen. Som du förstår; är mina förväntningar inför det här besöket skyhöga.
Vi har lite svårt att hitta den riktiga entrén men när vi väl kliver in genom dörren i det gul-bruna huset är det en annan värld som öppnas upp. Det kommer ytterligare ett sällskap samtidigt som oss och vi hänger av oss i den stora garderoben. Vi tas emot av vår värd för kvällen och får välja ett av de för kvällen tre dukade borden. I lokalen sitter redan ett sällskap och så är det vi fyra. Totalt är det alltså sex gäster och lokalen, som rymmer betydligt fler, känns trots det inte tom.
Tomheten uteblir antagligen mycket tack vare hur otrolig lokalen är! Den är, enligt vår värd, byggd som festlokal till disponenten på Munksjö och har haft många gäster genom åren. Innan Lyckta Dörrar öppnade upp under 2022 hade lokalen dock stått oanvänd en längre tid men har trots det behållit sin charm. Två stora kakelugnar talar om historiken och alla snirkliga detaljer på väggarna lika så. I taket hänger ljuskronor med levande ljus och på borden står arrangemang med blommor och fjädrar. Det liknar inget annat – på ett väldigt positivt sätt!
Under kvällen kommer jag på mig själv med att bli hänförd av lokalen flera gånger. Ja, lokalen hänför faktiskt mig mer än maten som serveras. Och det ska vi djupdyka i nu.
Det är som sagt en 6-rätters-meny som ska serveras till oss ikväll. Vår värd, för kvällen iklädd hög hatt, börjar med att berätta en historia om de två kakelugnarna i lokalen. Eller nej, historien handlar inte om kakelugnarna i sig utan om vi vill ha ett dryckespaket med eller utan alkohol. Det förstnämnda väljer vi.
En kort stund senare är vår värd tillbaka och serverar oss ett glas champagne. En kortare stund senare serveras kvällens första rätt, ”Den bästa nachosen vi kommer äta”, säger vår värd och beskriver rättens olika delar. På tallriken ligger ett gäng utvalda råvaror som Kalix löjrom, Pata negra, Smetana med fermenterad morot, potatischips och rostad mandel. Om något så är det nachos med en twist och visst samtliga delar smakar fint, men bör nog ätas separat från varandra.
Inför rätt två får vi ytterligare en dryck i glaset och medföljande berättelse om vilket vin det är. Att kunskapen är hög råder inga tvivel om. Så serveras en av kvällens bästa rätter; en räka som har tillagats på ett komplext sätt och serveras med purjolök tillagad på två sätt, 64-gradigt ägg och surt äpple. Det är otroligt gott och de olika smakerna dansar i munnen, framför allt är syran från äpplena väldigt fräscht! Så gott!
Vi mmmar en stund och får sedan in vin nummer tre och således även rätt nummer tre. Här är det en torsk som serveras med brynt smör-sås och en typ av syrad rödbeta. Självklart mer komplext än vad jag får det att låta nu, men oavsett väldigt gott tillsammans. Rätten äts med sked vilket får ett plus i min bok och min torsk är fint tillagad. Glenn nämner dock att hans fiskbit har gått lite för länge, vilket såklart hade blivit ett minus i hans bok.
Det enda jag märker under tiden vi äter rätten är att såsen kräver verkligen en bit fisk till. Som separata delar är det inte i närheten lika gott eller välbalanserat som tillsammans, vilket nog säger det mesta om den här kvällens måltid. Det är helheten som gör det, helt enkelt. Det enda jag hade önskat mer av är rödbetan som möter fisken och såsen på ett bra sätt.
Med torsken uppäten får vi en stund senare ett rött vin upphällt i glasen. Självklart medföljer en historia om var vinet kommer ifrån. Maten i nummer fyra är en klassisk oxfilé med variant av jordärtskocka och rödvinssås. Ett kött som är perfekt lagat i min bok och som smälter i munnen. Tillbehören balanserar upp på ett fint sätt men det är köttbiten som har huvudrollen – som sig bör.
Med större delen av middagen bakom oss serveras så en osttallrik med tre olika ostar, bland annat osten Tegel från Almnäs utanför Hjo. En personlig favorit-ost, så jag är glad redan där. Till får vi en äpplemarmelad som smakar otroligt gott. Osttallriken är en fin avrundning på måltiden.
Om jag skulle välja två rätter som sticker ut och blir favoriter från kvällen så är det räkan och desserten. På en större tallrik serveras en kokos-sorbet med lakritskulor och en sås på ananasrom (om jag hörde rätt). I en liten-liten-liten kopp bredvid får vi mjölkchokladbrulée. Här möts sötma, syra och sälta på ett väldigt fint sätt. Kokos-sorbeten tillför fräschör till chokladen och lakritsen är så god som lakrits oftast är. Väldigt bra avslutning!
Middagen är slut och det känns lite som vi har ätit fort och något stressat. Vi frågar om det finns möjlighet att beställa en espresso martinin som avslutning på besöket, men får veta att det inte går att lösa – vilket är helt okej. De övriga sällskapen lämnar Lyckta Dörrar för den här kvällen och vi stannar kvar en stund och samtalar med vår värd som även driver Lyckta Dörrar. Han beskriver sin filosofi som ”Det viktigaste här är inte maten utan Sällskapet är nummer 1, Service nummer 2, Miljön nummer 3 och som nummer 4 kommer Maten. Vi ska servera Comfort food som är god”. Med den bakgrunden får jag mer förståelse för kvällens mat. Det är nämligen inga smaker eller rätter som har fått mig att trilla av stolen – MEN det har varit väldigt gott, väl genomtänkt från minsta detalj och serverats på ett engagerat sätt.
Stundtals under kvällen upplever jag servicen som lite slarvig och all mat presenteras inte med samma engagemang, det kan jag sakna. Vi överhör att vissa andra gäster får en mer grundlig presentation av vissa delar och kanske hade vi alla sex gäster kunnat få en samlad presentation? Totalt sett är det en otroligt mysig stämning och avslappnat. Lokalen har totalt fångat mig och som den Jönköpings-älskande person som jag är vill jag veta mer om huset, historien och maten som serverats där tidigare. Det finns en outnyttjad potential i konceptet på något sätt.
Jag ser framemot att besöka det gul-bruna huset fler gånger och se om hänfördheten och upplevelsen kan förbli även i ett andra besök.
Stället – 5
Lokalen är otrolig! Här känns det som väggarna kan berätta en historia och för den som tittat på serier med liknande kuliss är det lätt att tro att en klivit rakt in i en festlig kväll från en svunnen tid. Toaletterna har inte riktigt samma klass som huvudlokalen, men de har också sin charm på något sätt…
Service – 5
Det är engagerat, kunnigt och vår värd delar med sig av sin kompetens. Personligt och självklart är vår värd en viktig del av upplevelsen. Hade önskat en utskriven meny på bordet så vi kunde ha haft bättre koll på vad som låg på tallriken, när det är många detaljer är det lätt att tappa bort sig.
Maten – 4
En stark fyra till maten. Jag hade nog förväntat mig mer trilla-av-stolen-mat så det sänker betyget något. Räkan och desserten får dock en stark femma från mig! Låt oss säga att betyget egentligen är 4,99.
Slutbetyg – 5
Jag har svårt att ge detta något annat än en femma faktiskt. Det är en helt unik lokal och ett unikt koncept i Jönköping.
