En förlorad ramen-oskuld på Izakaya station

Kort resume: För drygt ett och ett halvt år sedan såg jag Chefs table-avsnittet om den amerikanska kocken Ivan Orkin som bestämt sig för att bli ramen-mästare i Japan. Sedan dess har jag känt ett oerhört sug att bekanta mig med denna japanska nudelsoppa. Och begäret blev inte direkt mindre sedan jag köpte Tove Nilssons matpornografiska kokbok om sagda rätt i somras. Men en intensiv arbetsperiod, som avrundades med valet den 9 september, har gjort att jag aldrig fått tummen ur att laga ramen. Och därför slog mitt hjärta några extra slag när jag i samband med min fredagsöl studerade utbudet på Izakaya Station och kunde notera att de numer har ramen på sin meny (som enda restaurang i Jönköping?).

Drygt en vecka senare stövlar därför jag in på Izakaya Station med ett mål i sikte: Bli av med min ramen-oskuld. Och dryga tio minuter senare ställs en ångande skål med buljong, nudlar, fläskkarré, vitlök, pak choi och äggula framför mig. Sedan utspelar sig en stund av slabbigt, hett och ljuvligt välsmakande smackande och surplande. Jag är beredd att, utan att skämmas, stämma in i bryggan i Kents låt Gigi och skrika: ”Var har du varit? Som jag har längtat!” FANTASTISK matupplevelse!

Det hela blir heller inte sämre av att Izakaya Station är en av Jönköpings trevligaste restauranger. Med en puls som känns som att man, genom ett Diagongränds-slag, befinner sig en storstad som London, Berlin eller New York, en ölmeny som hör till de bästa i Jönköping och oerhört trevlig personal har det blivit ett av mina favoritställen. Att restaurangen sedan ligger helt avskilt på en tom bakgata på Väster gör inte upplevelsen sämre. Det känns som att man har upptäckt en gömd skatt i Jönköpings restaurangutbud.

Så om det inte stått klart tidigare: Besök Izakaya Station, ät ramen, drick öl och lev livet.

Prisnivå:
En ramen för 125 spänn känns klart överkomligt.

Lämna ett svar