Texas Longhorn – varför har vi inte möts tidigare?

september, 2017

Inledningsvis: Jag måste göra en bekännelse. In i det längsta har jag undvikit att äta på Texas Longhorn. Jag antar att det har att göra med att jag, i mina försök att vara cool och medveten, dragit mig för att äta på en matkedja. Eller antar och antar. Så har det helt enkelt varit.

Vad var det då som fick mig att ändra inställning? Jag har länge haft en förkärlek för amerikansk mat. Framförallt från sydstaterna där det uppstått en härlig blandning mellan olika kök. Det tyska. Det mexikanska. Det amerikanska. You name it. När det så, under sommaren, dök upp ett sponsrat inlägg från Texas Longhorn i mitt Facebook-flöde som talade om att de nu börjat servera just den här typen av lunch (så uppfattade jag det i alla fall där och då – kanske har man alltid gjort det) kände jag att det var dags att släppa mina fördomar och knalla dit för att testa.

Valet föll på en så kallad banger – a.k.a. ett modernare namn på en korv i bröd – toppad med picklad rödlök (så himla svag för picklad rödlök), dressing, friterade lökringar och friterade jalapenos (nej, jag orkade inte googla fram hur man gör en tilde över o:et – hoppas ni har överseende). Till detta serverades coleslaw och pommes.

Medan vi väntar på att maten kommer in kan det vara på sin plats att också säga några ord om restaurangen. Jag vet att jag kanske börjar bli tjatig med mitt ständiga refererande till Jonas Cramby. Och nej – jag är inte sponsrad av varken honom eller Natur och Kultur (däremot får de gärna höra av sig med förslag på lukrativa erbjudanden för framtiden). Men. När man stiger in på restaurangen får jag direkt bilder från hans bok Texas BBQ på näthinnan. Här finns metallskyltar med ordet ”Texas” på. Och här finns givetvis skallar från olika nötkreatur. Jag måste faktiskt säga att jag tycker att man lyckas väldigt bra med sitt koncept som känns väldigt genomarbetat.

Åter till maten. Och först några ord om pommesen som är mycket goda. De är lagom krispiga och har god potatissmak. Personligen inser jag dock att det var ett misstag att inte beställa in någon dipp att ackompanjera dem med. Även korven är god och lagom kryddig. Samma sak gäller toppingen, även om jag kan tycka att dressingen är ganska intetsägande. Brödet känns också fabrikstillverkad – och upplevelsen hade höjts av ett godare dito.

Avslutningsvis: Jag insåg att jag har gjort ett misstag då jag tidigare inte tyckt Texas Longhorn vara tillräckligt creddigt för ett besök. För det ber jag om ursäkt. Och jag kommer snart på en lunch igen.

Prisnivå: 89 riksdaler för lunch med bubbelvatten. Billigare än på många andra lunchrestaurangen i Jönköping nuförtiden.

Stället:

Man lyckas bra med att återskapa en autentisk känsla, även om jag inte tycker att man når riktigt hela vägen fram.

Service:

Som alltid svårt att bedöma i lunchtider. Man beställer. De kommer ut med maten. Man betalar. Det är ungefär den kontakt man har med personalen.

Mat:

Goda pommes och god korv. Med ett bättre bröd hade man kunnat nå ännu längre.

Slutbetyg:

Ett bra lunchställe som rekommenderas för den som är trött på husman till lunch varje dag.

    Skriv en kommentar

    * Copy This Password *

    * Type Or Paste Password Here *