El Gordo kräver nog ytterligare ett besök

Det är inte svårt att hitta en tapasrestaurang i Jönköping.
En som öppnade under 2015 var El Gordo. Med lokal på moderna och nybyggda Atollen, en före detta HV-spelare och en nuvarande HV-spelare som ägare (bland andra), har El Gordo blivit något av ett måste-testas-ställe.

Så det var vad jag gjorde förra veckan.
Mitt i veckan, en middag med fina vänner och förväntningar som i ärlighetens namn var skyhöga.

Till att börja med ska jag credda El Gordo för smart planlösning. Restaurangen är nämligen delad i två sidor och olika nivåer. Vi trodde först att vi skulle vara helt ensamma på stället, men efter att vi gick in i lokalen såg vi att någon faktiskt hade tänkt. Det var nämligen bara ena sidan som var öppen den här kvällen och där satt sällskap vid nästan varje bord, och det var något som skapade ett mysigt sorl och trevlig stämning.

Maten då?
Credd igen för ett bra upplägg av meny.
Det märktes att El Gordos fokus är tapas, listan i menyn var lång och innehöll både klassiker som Pimientos de Padroñs och några andra rätter som var helt nya för mig. Spännande! Och skönt att både känna lite trygghet, men också lite nyfikenhet…

Jag beställde tre rätter – redan nämnda Pimientos de Padroñs (Friterade chilifrukter), Huevos Crujientes (Frasigt ägg med picklade grönsaker och soyamajonnäs) och Hamburguesa (Liten hamburgare med manchego, picklad lök och aioli).
Och jag blev inte missnöjd på något sätt.
Pimientos är ju en klassiker så det känns som något jag inte behöver analysera så mycket – det är salt och det är gott. Huevos Crujientes var något nytt för mig och jag tyckte det lät som något spännande – och rätt fick jag. Ägget kändes friterat och bestod mest av en rinnig gula. En gula som med krispet, de picklade grönsakerna och majonnäsen var riktigt nice. Det smälte i munnen och bestod av flera smaker som gifte sig perfekt i munnen.
Hamburguesa då? Det här med små hamburgare är något som jag tycker är ganska gulligt. Och gott. Den på El Gordo var också god, men klart en hamburgare kanske alltid är en hamburgare..?

Helheten då?
Ska jag vara ärlig så känner jag mig splittrad.
Det var gott, det är inte det. Men jag hade så sjukt höga förväntningar.
Jag förväntade mig en pangmiddag. En middag som riktigt skulle blåsa mig av stolen. Få mig att hjula och dansa (…).

Men – El Gordo ska få minst en chans till av mig. Det är en trevlig restaurang och jag är säker på att det finns saker på den menyn som kan få mig att bli helt galen…

Prisnivå: 61, 72 och 51 kronor var styckpriset för mina tapas. Lite över medel skulle jag säga – men å andra sidan har ju El Gordo antagligen en hyfsat hög hyra att betala. Haha.

Stället:

Superfint verkligen. Känns som man är på blixtvisit i något annat land. Och smart planlösning som sagt, riktigt smart.

Service:

Helt okej? Trevliga servitriser och så, men inte den där personliga känslan som jag hoppades på.

Mat:

Det var gott, men ingen pangmat som sagt.

Slutbetyg:

Jag trodde faktiskt att El Gordo skulle få en femma… Men det är något som saknas.

Lämna ett svar